Filformat för laserskanningsdata: E57, PTS, FLS och LAS

Filformat för laserskanningsdata är ett av de ämnen som dyker upp i nästan alla industriprojekt direkt efter fältarbetet. Punktmolnet är insamlat, datan är bearbetad och sedan kommer frågan: i vilket format ska detta levereras? Svaret påverkar direkt hur datan kan tas i bruk i projekteringsprogramvaran, underhållssystemet eller den digitala tvillingen. Ett felaktigt formatval kan innebära extra konverteringsarbete, försämrad datakvalitet eller i värsta fall att filen inte går att öppna alls.

De vanligaste punktmolnsformaten i industriprojekt är E57, PTS, FLS och LAS. Vart och ett av dem skapades för ett eget behov och har olika styrkor och begränsningar. I den här artikeln går vi igenom vad formaten är, hur de skiljer sig från varandra och hur valet görs i en praktisk projektsituation.

Hur de olika formaten uppstår och vilken data de innehåller

En laserskanner mäter sin omgivning genom att skicka ut laserpulser och registrera deras returtid. Resultatet är ett punktmoln där varje punkt beskriver en mätt punkt på en yta i tredimensionellt rum. Utöver det kan punkterna innehålla intensitetsinformation, alltså reflektionens styrka, RGB-färgvärden från kameran och skanningsspecifik metadata, till exempel station-ID och tidsstämpel.

Formatet avgör hur denna data lagras på disk. Vissa format är strukturerade, vilket innebär att punkterna lagras i en rad- och kolumnstruktur utifrån skanningsstationens perspektiv. Andra är ostrukturerade punktmängder. Ett strukturerat format möjliggör till exempel snabb sökning efter angränsande punkter, vilket gör det väl lämpat för vissa efterbearbetningsändamål. Ett ostrukturerat format är flexiblare när flera skanningsstationer ska kombineras.

Filstorleken varierar avsevärt beroende på om komprimering används och hur tätt punktmolnet är. En stationär laserskanner kan producera upp till en miljon punkter per sekund, så datan från ett enda stort industriobjekt kan växa till tiotals eller hundratals gigabyte före bearbetning. Formatets komprimeringseffektivitet påverkar direkt överföring, lagring och programvarans prestanda.

E57, PTS, FLS och LAS: de viktigaste skillnaderna jämförda

Dessa fyra format är de vanligaste i laserskanningsprojekt inom industrin, men de tjänar olika syften och kommer från olika källor.

E57

E57 är ett ASTM-standardiserat, tillverkaroberoende utbytesformat som är utformat specifikt för överföring av punktmoln och tillhörande bilder mellan olika programvaror. Det stöder både strukturerad och ostrukturerad data och kan innehålla skanningsstationernas metadata, intensitet och RGB-färger i samma fil. E57 har etablerat sig som det främsta formatet för arkivering och leveranser, eftersom det inte binder datan till en enskild programvarutillverkare.

PTS och PTX

PTS är ett ASCII-baserat textformat som ursprungligen härstammar från Leicas skannerutrustning. Det är enkelt och går att läsa i nästan alla programvaror, men den textbaserade strukturen gör det tungt med stora punktmolnsmaterial. PTX är en utvidgning av PTS som även innehåller skanningsstationens transformationsmatris. Båda lämpar sig väl för mindre material och situationer där kompatibilitet med äldre programvaror är viktig.

FLS

FLS är det inbyggda formatet för FARO-skannrar. Det är binärt och strukturerat, vilket innebär att det lagrar datan så som skannern ser den, i skannerns koordinatsystem som en rad- och kolumnstruktur. FLS innehåller intensitets- och färgdata samt skannerns inställningar. Formatet är optimerat för FARO:s programvarumiljö, i synnerhet FARO Scene, där registreringen sker innan datan exporteras till andra format.

LAS och LAZ

LAS är ett ASPRS-standardiserat format som ursprungligen utvecklades för behoven inom flygburen laserskanning. Det stöder klassificering av punkter, vilket är särskilt användbart vid terrängmodellering, men det används även för markbundna objekt inom industrin. LAZ är en komprimerad version av LAS som kan minska filstorleken till en tiondel av originalet utan dataförlust. LAS och LAZ är vanliga framför allt i samband med GIS-programvaror och LiDAR-material från drönare.

Val av format i industriprojektets olika skeden

Rätt format beror på i vilket skede projektet befinner sig och vart datan ska ta vägen. Det finns inget universellt svar, men några tydliga principer underlättar valet.

Under fältarbetet lagrar skannern datan i sitt eget inbyggda format, till exempel FLS med FARO-utrustning eller, när det gäller NavVis, i dess eget interna format. I det här skedet spelar formatet ännu ingen roll för slutanvändaren. I registreringsskedet, när de enskilda skanningsstationerna förenas till ett enhetligt punktmoln, exporteras datan vanligtvis till bearbetningsprogramvara där den bearbetas och rensas.

Vid leverans av data till kunden eller för vidare bearbetning är valet av format avgörande. E57 rekommenderas för arkivering och allmän överföring, eftersom det är standardiserat och programvaruoberoende. Om målmiljön är Autodesk ReCap används formatet RCP eller RCS. Till projekteringsprogramvaror, som AVEVA E3D, levereras i LFM-format. För GIS-användning eller drönarmaterial är LAZ ofta det bästa valet med tanke på hanteringen av filstorleken.

Data som förs in i Reality Twin-tjänsten bearbetas från E57 eller ett motsvarande utgångsformat till det format som Reality Twin använder, vilket möjliggör dynamisk strömning av stora punktmoln utan en tung arbetsstation. Det innebär att slutanvändaren kommer åt datan i webbläsaren utan specialprogramvara. Enligt den användarenkät som SolidComp genomförde i maj 2026 har Reality Twin redan blivit en etablerad del av verkliga arbetssituationer: av de användare som svarade på enkäten uppgav 22 av 32 att Reality Twin minskar behovet av att besöka platsen fysiskt ofta eller mycket ofta. Tidsbesparingen var ett annat starkt resultat – de flesta av dem som bedömde tidsbesparingen placerade den på minst 15–60 minuter per användningstillfälle. Det visar att ett korrekt levererat och infört punktmolnsmaterial ger konkret nytta i vardagsarbetet, inte bara vid projektets leveranstillfälle.

Konvertering och kompatibilitet: praktiska utmaningar

Konvertering från ett format till ett annat hör till vardagen i industriprojekt, men den medför risker som är bra att känna till på förhand.

Det vanligaste problemet är att data delvis går förlorad vid konverteringen. När FLS-data till exempel överförs till det ASCII-baserade PTS-formatet försvinner den binära strukturen och filstorleken ökar avsevärt. Färg- eller intensitetsinformation kan utebli om målprogramvaran eller konverteringsverktyget inte stöder dem. Även koordinatsystemsinformation kan försvinna om transformationsmatrisen inte följer med.

En annan utmaning är filstorleken. Stora industriobjekt kan ge hundratals gigabyte punktmolnsmaterial, och konvertering till ett textbaserat format kan mångdubbla storleken. LAZ-komprimering löser detta för LAS-material, men även E57:s interna komprimering är effektiv.

Kompatibilitetsproblem uppstår framför allt när projektteamet använder olika programvaror i olika skeden. Ett projekteringskontor kan använda Autodesk ReCap, underhållsteamet ett AVEVA-baserat system, och fastighetsägaren (asset owner) vill ha datan direkt i Reality Twin. I sådana situationer lönar det sig att komma överens om formaten redan i projektets början, före skanningen, inte efteråt. Enligt användarenkäten är Reality Twins största användningsområde just planering av projekt, investeringar, layouter och förändringar – vilket innebär att formatbeslutet direkt påverkar hur smidigt as-built-information kan användas som utgångspunkt för planeringen.

SolidComp levererar punktmolnsmaterial i överenskomna format som en del av tjänsten, till exempel som färgade Autodesk ReCap-punktmoln med 360-bilder, Navisworks-meshar eller AVEVA E3D:s LFM-filer. Formatfrågorna bör gås igenom redan i upphandlingsskedet av laserskanningsprojektet, så att den levererade datan är direkt användbar utan extra efterbearbetning. Om projektets mål eller målprogramvaror fortfarande är öppna är det ett bra tillfälle att reda ut rätt formatlösning på en gång i samband med offertförfrågan.